Rasstandard

 

i39840819__szw425h320_

Standard för

COLLIE, LÅNGHÅRIG

 

Ursprungsland/hemland: Storbritannien

Användningsområde: Vallhund

FCI-Klassifikation: Grupp1, sektion

Bakgrund/ändamål: Långhårig – korthårig collie skiljer sig bara genom pälsmängden.

Den skotska vallhunden anses ha sitt ursprung i lokala hundar som blandades med de hundar som romarna förde med sig till de brittiska öarna år 50 f.Kr. Under hundratals år var vallhundar en ovärderlig hjälp åt boskapsägare i deras arbete. När intresset för rasavel och hundutställningar uppstod under 1860-talet så var det den långhåriga höglandsvallhunden som först uppmärksammades. Drottning Victoria var en stor beundrare av collie vilket förhöjde intresset för de vackra vallhundarna som fashionabla sällskapshundar. Den långhåriga varianten var först att utvecklas från en enkel arbetshund till glamorös utställningshund, och det på mindre än 50 år. Den korthåriga varianten har inte rönt samma stora intresse som utställningshund. Vallningsinstinkten anses väl bevarad hos vissa individer. Som alla andra vallhundsraser har även collie en snabb inlärningsförmåga och en hög arbetsvillighet.

Helhetsintryck: Långhårig collie utstrålar stor skönhet, värdighet och fysisk harmoni. Kroppsbyggnaden ger intryck av styrka och rörlighet utan att vara grov och klumpig. Colliens uttryck är mycket viktigt och uppnås genom en fullkomlig balans mellan skallen och nospartiet, ögonens storlek, form, färg och placering samt korrekt ansatta och burna öron.

Uppförande/karaktär: Rasen skall vara vänlig till sinnelaget utan spår av nervositet eller aggressivitet.

Huvud: Huvudets form är av stor betydelse och det skall stå i proportion till hundens storlek. Huvudformen skall sedd både framifrån och från sidan påminna om en jämn och trubbig kil. Huvudets sidor skall avsmalna gradvis från öronen mot den svarta nostryffeln, utan vare sig markerade kinder eller snipigt nosparti. Skallens övre plan och nosryggen skall sedda i profil vara parallella, raka och av samma längd.

Skallparti:Skallen skall vara flat. Skallens djup från ögonbrynen till undersidan av underkäken får aldrig vara överdrivet.

Stop:Stopet skall vara litet, men urskiljbart. Stopets centrum skall vara placerat mitt emellan de inre ögonvrårna och skall utgöra mittpunkten för huvudets hela längd.

Nostryffel: Nostryffeln skall alltid vara svart.

Nosparti: Nospartiet skall vara mjukt avrundat, inte kantigt.

Käkar/Tänder: Käkarna skall vara kraftiga med tillräckligt stora tänder och ett perfekt, regelbundet och fullständigt saxbett, dvs överkäkens tänder sluter väl till om underkäkens och är placerade i rätt vinkel till käkarna. Underkäken skall vara stark och väl markerad.

Ögon: Ögonen är ett mycket viktigt kännetecken, som ger det milda och vänliga uttrycket. Ögonen skall vara medelstora(aldrig riktigt små) och mandelformade med något snedställd placering. Färgen skall vara mörkbrun, undantag gäller blue merle, där ögonen ofta är blå eller blåfläckiga, helt eller delvis, antingen det ena eller båda ögonen. Uttrycket skall vara mycket intelligent och vid lystring vaket och livligt.

Öron: Öronen skall vara små, inte ansatta för tätt eller för långt isär på hjässan. I vila bärs de bakåtlagda, men reses vid lystring så att ungefär 2/3 av örat är upprätt medan 1/3 tippar framåt, nedåt av sig själv.

Hals: Halsen skall vara muskulös. Kraftfull och förhållandevis lång med väl välvd nackbåge.

Kropp: Kroppslängden skall något överstiga mankhöjden.

Rygg: Ryggen skall vara fast med lätt förhöjning över länden.

Bröstkorg: Revbenen skall vara väl välvda, bröstkorgen djup och tämligen bred bakom skuldrorna.

Svans: Svansen skall vara så lång att sista svanskotan når åtminstone till hasleden. När hunden är lugn bärs svansen lågt men med något uppåtböjd svanstipp. När hunden är alert får svansen näras högt, men aldrig över ryggen.

Extremiteter:

Framställ: Frambenen skall vara raka och muskulösa med måttligt rundad benstomme.

Skulderblad: Skuldrorna skall vara sluttande och välvinklade.

Armbåge: Armbågarna skall varken vara inåt- eller utåtvridna.

Tassar: Framtassarna skall vara ovala och trampdynorna välutvecklade.Tårna skall vara välvda och tätt slutna.

Bakställ:

Lår:Låren skall vara muskulösa.

Knäled: Knälederna skall vara välvinklade.

Underben: Underbenen skall vara torra och seniga.

Has: Hasorna skall vara korta och starka.

Tassar: Baktassarna som framtassarna men något mindre välvda.

Rörelser : Rörelserna är ett utpräglat kännetecken för rasen. En välbyggd hund skall aldrig ha utåtvridna armbågar, men rör sig trots det med framtassarna förhållandevis nära varandra. Flätande, korsande eller paddlanderörelser är i hög grad otillfredsställande. Rörelserna skall sedda från sidan vara flytande. Bakbensrörelserna skall vara kraftfulla med ordentligt påskjut och sedda bakifrån skall de vara parallella från hasleden till marken men inte för trånga. Ett tämligen långt steg är önskvärt och hunden skall röra sig lätt och till synes utan ansträngning.

Päls: Pälsen skall följa kroppens kontur och vara mycket tät. Täckhåret skall vara strävt. Underullen skall vara mjuk, ullig och mycket tät, så att den nästan döljer huden. Manen och bröstpälsen skall vara mycket riklig, masken(ansiktet) korthårig. Örontopparna skall vara korthåriga men håret skall vara längre nedåt basen. Frambenen skall ha rikliga fanor, bakbenen ovanför hasen skall vara rikligt hårbeklädda men nedanför korthåriga. Håret på svansen skall vara mycket rikligt.

Färg

  Tre erkända färgvarianter: sobel och vit, trefärgad och blue merle.

Sobel: Alla nyanser från ljust guld till djup mahogny eller skuggad sobel. Ljus halm- eller gräddfärg är absolut inte önskvärt.

Trefärgad: Övervägande svart med djup tanfärg på huvudet och benen. En rostig färgton i täckhåren eller underullen är absolut inte önskvärt.

Blue merle: Övervägande klar silverblå, fläckad och marmorerad med svart. Djup färg i tanteckningen föredras, men avsaknad av tantecken är inget fel. Stora svarta fläckar, skiffergrå färg eller rostig färgton i täckhåren eller underullen är absolut inte önskvärt.

Storlek:

Mankhöjd: Hanhund           56-61 cm

                      Tik                 51-56 cm

Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.

Nota bene: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller extremt skygg eller om den har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.

Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pung.   

SKKlogo-2FCIlogo

 

avd3

 

 

ThecolliestandardbyMiaEjerstad          

I am happy to announce that the book “The Collie Standard” – second edition 2010 – is already in print! Keeping fingers crossed it will be out before Christmas - already around mid December 2010. There has been some months of very intense work and I am extremely grateful to Angela Harvey (Wicani) for all the help and ... dedication in the remake of this up-dated edition of “The Collie Standard”. Many late nights have been spent between rewriting and polishing the language in an attempt to make the understanding of the facts, the ideas and reasoning behind it, and the whole concept of the book even easier and clearer. There are some changes and additions done to the text. New drawings and illustrations with comments have been included to this second edition of 184 pages. Soon more information will be given regarding the distribution and availability.
Mia Ejerstad